sales@jspump.cn    +86-025-8616 6871
Cont

Har du några frågor?

+86-025-8616 6871

Feb 05, 2020

PISTON- & PLUNGSPUMPAR

Positiva förskjutningspumpar

Del I - Ömsesidig pump

Det finns många pumpkonstruktioner som faller inom den positiva förskjutningskategorin men för det mesta kan de fint delas in i två grundgrupper. Den fram- och återgående gruppen arbetar via kolvar, kolvar eller membran medan roterande pumpar använder kugghjul, flikar, skruvar, skovlar och peristaltisk verkan. Deras vanliga designtråd är att energi tillsätts pumpad vätska endast periodiskt där den i dynamiska pumpar tillsätts kontinuerligt.

PISTON- & PLUNGSPUMPAR

Kolvpumpen är en av de vanligaste fram- och återgående pumparna och före utvecklingen av höghastighetsdrivare som ökade centrifugalernas popularitet var den pumpen som valts för ett brett användningsområde.


Idag ses de oftast i lägre flöde, måttliga (till 2000 PSI) tryckapplikationer. Dess nära kusin, kolvpumpen, är utformad för högre tryck upp till 40 000 PSI. Den största skillnaden mellan de två är metoden för tätning av cylindrarna. I en kolvpump är tätningssystemet (ringar, packning etc) fäst på kolven och rör sig med det under sitt slag. Tätningssystemet för kolvpumpen är stillastående och kolven rör sig genom den under sitt slag.

Fram- och återgående pumpar arbetar med principen att ett fast ämne förskjuter en vätskevolym lika med sin egen volym. Figuren till höger är en generisk dubbelverkande kolvpump. Om vi skulle ta bort de två ventilerna på vänster sida av figuren och ersätta dem med en förlängning av cylindern, skulle vi ha en enda verkande pump. Den enskiltverkande pumpen släpper ut vatten endast vid sitt framåtslag medan den dubbelverkande pumpen också tappar ut på sitt returslag. Under sugslaget (höger till vänster) stängs den enverkande pumpens urladdningsventil och låter vätska komma in i cylindern via sugventilen. När kolven ändrar riktning (fram och tillbaka) stängs sugventilen och vatten släpps genom urladdningsventilen. I den dubbelverkande pumpen inträffar samma sekvens under båda slagen och nästan dubbelt så mycket vätska släpps ut per tidsenhet.

Tryck

Huvudet som skapas av en centrifugalpump beror på hastigheten som den tillför vätskan via dess pumphjul. Därför, för varje given pumphjulsdiameter och rotationshastighet, kommer huvudet att vara någon maximal, ojämn mängd. Inte så för fram- och återgående pumpar. Även om de har ett maximalt driftstryck, beror det maximala trycket (P) som uppnås av applikationen.

Mot en stängd urladdningsventil begränsas trycket endast av förarens förmåga och styrkan hos de använda materialen. Endast "brytpunkten" för någon komponent kommer att begränsa urladdningstrycket. Därför måste någon form av tryckavlastning tillhandahållas om en applikation kan överskrida pumpens tryckklass.

Kapacitet

Kapaciteten (Q) för en enkelverkande kolv eller kolvpump är proportionell mot dess förskjutning (D) per tidsenhet. Förskjutningen är den beräknade kapaciteten för pumpen, med 100% hydraulisk verkningsgrad, och är proportionell mot kolvens (A) tvärsnittsarea, längden på dess slag, antalet cylindrar (n) och pumpens hastighet i varvtal. I gallon per minut är det:

D = (A xsxnx rpm) / 231

När det gäller dubbelverkande pumpar fördubblas kolvens eller kolvens tvärsnittsarea och kolvstångens (a) tvärsnittsarea dras bort. Återigen, i gallon per minut är D:

D = ((2A - a) xsxnx rpm) / 231

I verkligheten är den teoretiska kapaciteten hos en kolv eller kolvpump tempererad av flera faktorer. En är känd som slip (S). Huvudkomponenten i glidningen är läckage av vätska tillbaka genom urladdnings- eller sugventilen när den stängs (eller sitter). Det kan minska beräknad förskjutning från 2 till 10% beroende på ventilens utformning och tillstånd. Ökad viskositet kommer också att påverka halten negativt.


En annan viktig faktor som påverkar en fram- och återgående pumpens kapacitet är något som kallas volumetrisk effektivitet (VE). VE uttrycks i procent och är proportionell mot förhållandet mellan den totala urladdningsvolymen till kolven eller kolvförskjutningen. Figuren till höger illustrerar hur vi når fram till detta förhållande.

Förhållandet (r) visas vara (c + d) / d där d är den volym som förskjuts av kolven eller kolven och c är den extra volymen mellan utmatnings- och sugventilerna. Ju mindre detta förhållande, desto bättre volymeffektivitet. Uttryckt matematiskt ser det ut så här:

VE = 1 - (P xbxr) - S

där P är tryck, b är vätskans kompressibilitetsfaktor, r är volymförhållandet och S är glid. Kompressibilitetsfaktorn för vatten är ganska liten (3 x 10-6 tum per kilo tryck vid omgivningstemperatur) men vid tryck som överstiger 10 000 PSI blir det en faktor.

Figuren ovan illustrerar också tydligt driftsprincipen för volymen förskjutning för dessa pumpar. Även om det inte finns någon cylindervägg runt kolven i botten av dess slag, förskjuter den fortfarande vätska lika med sin egen volym. Nu kan vi äntligen ange den faktiska kapaciteten för en fram- och återgående pump. Det är helt enkelt:

Q = D x VE

Kraft

Kraften som krävs för att driva en fram- och återgående pump är ganska rak framåt. Det är helt enkelt proportionellt mot tryck och kapacitet. I bromshästkrafter är det:

bhp = (QXP) / (1714 X ME)

där 1714 är bhp-omvandlingsfaktorn och ME är mekanisk effektivitet. Mekanisk effektivitet är den procentuella andelen av drivkraften som inte går förlorad i pumpens kraftram och andra fram- och återgående delar. Den mekaniska effektiviteten hos en kolv- eller kolvpump varierar mellan 80 och 95% beroende på hastighet, storlek och konstruktion.

DIAPHRAGM-PUMPAR


Membranpumpar är fram- och återgående positiva förskjutningspumpar som utnyttjar ett flexibelt membran istället för en kolv eller kolv för att förskjuta den pumpade vätskan. De är verkligen självprimande (kan grundtorkas) och kan torka utan skador. De fungerar via samma volymförskjutningsprincip som beskrivits tidigare. Bilden till höger visar driftscykeln för en enkel, manövrerad enkelmembranpump.

Om dess funktion enklare skulle den konkurrera med allvar. Den övre delen av figuren visar sugslaget. Handtaget lyfter membranet och skapar ett partiellt vakuum som stänger urladdningsventilen samtidigt som vätska kan komma in i pumpkammaren via sugventilen. Under urladdningslaget trycks membranet nedåt och processen vänds. Handdrivna pumpar är konstruerade för att leverera upp till 30 gpm vid upp till 15 fot men den faktiska kapaciteten är extremt beroende av förarens fysiska tillstånd. Enheter för luft, motor och motor är också tillgängliga och erbjuder kapacitet till 130 g / min. Både sug- och urladdningshuvudet varierar från 15 till 25 fot.

Du kommer att notera att till skillnad från kolvar och kolvar behöver inte membran ett tätningssystem och därför fungerar läckagefri. Denna funktion utesluter dock möjligheten till en dubbelverkande design. Om nästan kontinuerligt flöde krävs används vanligtvis en dubbelmembran eller duplexpump. Figuren nedan är ett tvärsnitt av en luftdriven, dubbel membranpump.


Den dubbla membranpumpen använder en gemensam sug- och urladdningsgrenrör i kombination med två membran styvt förbundna med en axel. Den pumpade vätskan befinner sig i ytterkammaren i varje medan tryckluft dirigeras till och från deras inre kammare. I figuren har den högra kammaren just avslutat sitt sugslag och samtidigt slutfört den vänstra kammaren sitt urladdningsslag. Som förväntats är sugkontrollen öppen så att vätska kan strömma in i den högra kammaren och urladdningskontrollen för den vänstra kammaren är öppen så att vätska kan rinna ut. Förutom dubbelkammarkonfigurationen är dess funktion precis som den dubbelverkande kolvpumpen som har sett tidigare. Skillnaden ligger naturligtvis i de inre kamrarna och metoden i vilken den fram- och återgående rörelsen bibehålls. Detta åstadkoms med en luftfördelningsventil som introducerar komprimerad luft till en membrankammare medan den tappas ut från den andra. Efter slaget roterar ventilen 90 grader och fram och tillbaka.

Jag introducerade detta avsnitt med uttalandet att membranpumpar är positiva förskjutningar i naturen. I allmänhet är detta ett exakt uttalande men de kan också kallas ”semi” -positiv förskjutning. Anledningen till detta är membranets elasticitet och en motsvarande minskning i volymeffektivitet när urladdningstrycket ökar. Dessutom är läckage hos backventiler ofta betydligt större än vad kolv- och kolvpumpar upplever.


AFFINITET

Även om vi tenderar att associera affinitetslagar med centrifugalpumpar, uppvisar andra mekaniska enheter även dessa "naturliga" förhållanden. När det gäller positiva förskjutningspumpar är affinitetslagarna mycket raka fram.

Flöde - Flödet varierar direkt med en hastighetsförändring. Om rotationshastigheten fördubblas fördubblas också flödet.

Tryck - Trycket är oberoende av en hastighetsförändring. Om vi ignorerar effektivitetsförluster, kommer trycket som genereras vid en given rotationshastighet vara det som krävs för att stödja flödet.

Hästkrafter - Hästkrafter varierar direkt med en hastighetsförändring. Om vi fördubblar rotationshastigheten krävs dubbelt så mycket effekt.

NPSHr - Nätpositivt sughuvud som krävs varierar eftersom kvadratet för en förändring i hastighet. Om vi fördubblar rotationshastigheten ökar NPSHR med fyra.


Skicka förfrågan